Behandlingsteknik

All biologisk bekämpning måste komma i kontakt med skadegöraren och en god spridning är därför helt avgörande för resultatet. Många gånger sitter skadegörarna gömda i bladverket och det är därför viktigt att få en god täckning i hela bladverket inklusive undersidan av bladen. Dessutom måste spridningen vara skonsam för nyttodjuren/organismerna så att vitaliteten upprätthålls. Den sprutteknik som används i växthus idag är utformad för applicering av kemiska bekämpningsmedel och behöver anpassas till de biologiska preparatens egenskaper och behov. Appliceringen i växthus sker till största del manuellt med högtryckssprutor med höga tryck och virvelkammarspridare.   

Sprutteknik mikroorganismer 

Avsättningen av sprutvätska på bladen påverkas av och kan styras genom att förändra följande parameterar; spridartypen, spridarstorleken, trycket, hastigheten på spridningen över kulturen, spridnings-vinkeln/riktningen. Det man påverkar genom att förändra dessa parametrar är droppstorleksfördelningen, energin i dropparna, mängden sprutvätska samt var på växten som sprutvätskan hamnar. Tänk på att du som sprutförare har en mycket viktig roll och att ditt sätt att hantera sprutlansen kommer att påverka avsättningen. Synlig turbulens i bladverket medför inte nödvändigtvis att sprutvätskan blir fördelad på undersidan av bladen.  

Det är svårt att göra generaliseringar men ju mindre dropparna är desto mindre energi har de och ju längre tid svävar de runt i luften. Små droppar täcker ytor bättre men tränger inte lika långt in i bladverket.  Stora droppar har mera kraft och tränger längre in i bladverket men täcker inte lika bra. En viss andel riktigt små droppar kommer alltid att finnas. I växthus har man länge strävat efter att skapa en stor andel små droppar eftersom man här inte behöver ta hänsyn till de vindavdriftskrav som finns vid frilandsspridning. Dessa små droppar anses ge god täckning. Det har dock visat sig att den metod som man använder idag ger långt ifrån tillräcklig eller i princip ingen täckning alls på undersidan av bladen. Detta är ett problem vid applicering av biologiska bekämpningsmedel som är kontaktverkande och behöver träffa skadegörarna som till stor del sitter på just undersidan av bladen.   

Nyligen utförda försök, har dessutom visat att de minsta spridarstorlekarna sätts igen av biologiska växtskyddsmedel. Vidare bekräftade försöken att riktningen som man sprutar från är helt avgörande för var dropparna träffar. Bra täckning kunde åstadkommas med sprutning rakt uppifrån med spaltspridare i bom. Mycket bra täckning kunde åstadkommas med ”Dropleg” som fästs på en sprutbom. Dropleg är en utrustning som är utformat som ett J där spridarna sitter nere i bladverket riktade snett bakåt i färdriktningen. Dropleg behöver dock utvecklas för att passa i prydnadsväxtodling eftersom den i nuvarande utformning är för klumpig och skadar plantorna.  

Rutiner för god appliceringsteknik av mikroorganismer 

·         Överväg applicering med sprutbom som ger dig mycket större möjligheter.  

·         Tag bort alla filter annars riskerar du att det biologiska växtskyddsmedlet fastnar.  

·         Standardspaltspridare, TurboTeejet och TurboTwinJet i storlek 0.15(grön) och 0.2(gul) gav bra resultat i tester. Mindre spridare bör undvikas.  

·         Trycket bör ligga på 10-20 bar. Om bom används ska bomhöjden vara 40-50 cm över plantorna. Du vinner inget på att öka vätskemängden utan riskerar endast en överdosering med avrinning till följd. 

·         Om handhållen lans med virvelkammarspridare används så håll den så nära plantorna som möjligt.  

·         Att spruta varje bord från två håll förbättrar men halvera då koncentrationen för att få normal dos. 

·         Överväg att ha en kort ramp med flera spaltspridare, spruta då rakt uppifrån 40-50 cm från plantorna för att åstadkomma virvlar i beståndet 

(Slutsatserna kommer från ett Jordbruksverks finansierat forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med JTI och Visavi) 

Spridning av makroorganismer 

Makroorganismer rör sig mer eller mindre och sprider sig själva till viss del. Det är ändå viktigt att sprida/sätta ut dessa så jämnt som bara möjligt. Vid god tillgång på mat (=högt skadetryck) rör sig många mindre. Andra faktorer såsom temperatur och luftfuktighet spelar också roll för deras aktivitet. Ju mera man sprider dem desto större chans är det att de hittar alla skadegörare.  

Rovkvalster transorterar sig genom att gå mellan plantorna. De går företrädelsevis på plantmaterial och vissa arter går ogärna på jord eller substrat. För att de ska kunna sprida sig måste därför plantorna ha kontakt som de har då de står kruktätt. Vanligtvis strös kvalstren ut för hand vilket är en tidskrävande metod som inte ger så jämn utsättning som man kan tro. Att sprida kvalstren genom luftassisterade maskiner är betydligt mera effektivt och det finns idag flera olika modeller som sprider över mer eller mindre begränsad yta. Vissa av dem är mycket effektiva och kan reducera den använda spridningstiden avsevärt. Det finns exempel på odlare som med hjälp av luftasisterad spridning använder en åttondel så mycket tid för spridning som tidigare manuella metod och dessutom får bättre effekt av nyttodjuren så det är en mycket god investering att köpa en spridningsutrustning.   

Steklar och andra nyttodjur som flyger rör sig över större områden och är inte beroende av att plantorna ska stå tätt för att kunna sprida sig men de sprider sig inte obegränsat. Tillgången på föda (=skadetrycket) styr hur mycket de rör sig och vissa nyttodjur dras särskilt till områden där större mängder skadegörare finns. Dessa är därför mera lämpade att sätta ut då plantorna är angripna. Även de flygande nyttodjuren är viktigt att fördela ut så jämnt som möjligt över kulturen. Ju bätre utsättning desto bättre effekt.